OPEL Meriva Enjoy 1,6

OPEL Meriva Enjoy 1,6 - Opel Meriva är mindre än de flesta familjebussar. Jämfört med Zafira skiljer det 27,5 centimeter på längden och cirka fem centimeter på bredd och höjd. Meriva är bara 404 cm lång och därmed kortare än en vanlig Opel Astra.

Men i den lilla höga karossen har Opels ingenjörer lyckats trolla med utrymmena. Det finns tyvärr inte längre något Autograph som kan mäta bilars innermått, men att Meriva står i en klass för sig är uppenbart ändå.

Hemligheten ligger dels i ett ovanligt långt axelavstånd (263 cm), rejäl takhöjd (163 cm) och en ovanligt lång kupé. Opel har tjänat centimetrar genom att kröka torpedväggen i överkant och lägga instrumentbrädan ovanpå.

I det utrymme som karossingenjörerna lyckats skapa har inredarna fått fritt fram för sin fantasi. De har gjort ett häpnadsväckande jobb. Meriva kan vara en femsitsig familjebil med gott om plats för bagage, eller en fyrsitsig limousine, eller en tvåsitsig rymlig transportbil, eller en ensitsig jättelastare som sväljer över två kubikmeter gods som kan vara 240 cm långt.

Tricket ligger i ett patenterat stolsystem som Opel kallar ”FlexSpace”. Istället för ett vanligt baksäte har Meriva tre separata stolar. De är höga som köksstolar och passagerarna sitter upprätt med benen rakt ned (vilket de flesta tycker är bekvämt). Stolarna kan fällas, tryckas ihop och skjutas i längs- och sidled.

Den mittre stolen har ett ryggstöd som är 15 cm smalare än sitsen. När ryggstödet fälls sjunker hela stolen så att den fällda delen kommer i nivå med de yttre stolarnas sittdynor. Ytterstolarna är försedda med tvärställda skenor som tillåter dem att flyttas 7,5 cm inåt, in över sitsen på den fällda mittstolen. När stolarna står i sitt innersta läge kan de dessutom flyttas sju extra centimeter bakåt. Voila! Meriva har blivit en limousine med större utrymmen än i en Mercedes S-klass.

Även när alla tre bakstolarna används för passagerare, går de att flytta individuellt cirka 15 cm i längsled. Ryggstöden kan dessutom vinklas om i flera steg beroende på hur stolarna står.

Ska bilen användas för transport går förstås alla tre bakstolarna att fälla ihop och dessutom trycka ned så att de bildar ett slätt lastplan med bagageutrymmet. I det läget kan bilen lasta prylar som är 170 cm långa och över en meter breda. Den som behöver köra ändå längre last kan betala extra för en framstol som går att fälla ihop, vilket ger 70 cm extra lastlängd.

Skjut- och fällprocedurerna är enkla och fixas på några sekunder. Ingen stol kan lyftas ur bilen, vilket är en fördel. Dels slipper bilägaren problemet med att förvara stolarna och dels går det inte att montera tillbaka dem på ett felaktigt sätt.

http://www.vibilagare.se/zino.aspx?pageID=75&modelID=234

HYUNDAI Sonata V6

HYUNDAI Sonata V6 - Hur såg Volvo, Audi, Ford och BMW ut när de var lika gamla? Visserligen är det andra tider nu, med datorer som gör mesta jobbet och som för utvecklingen framåt i en rasande fart, men bilprocessen kräver ändå tid. Det har trots allt gått fort för koreanerna.

Hyundai Sonata och Kia Magentis är förvånansvärt helgjutna bilar, även om man sorterar in dem bland konkurrenter från Europa. På ett sätt är de dock fortfarande ett steg efter: de kostar inte så mycket. Och det gör ju inte ett dugg.

Den billigaste versionen av Hyundai Sonata går att köpa för knappt 160 000 kr. Kia Magentis för knappt 170 000 kr. Det är ganska lite pengar för stora bilar – koreanerna går i samma storleksklass som exempelvis VW Passat, Ford Mondeo och BMW:s 5-serie.

Vi har tittat närmare på de mest exklusiva versionerna, med starka och skönt morrande V 6:or, läderklädsel, aluminiumfälgar, klimatanläggning och allsköns utrustning. Inte ens när de är späckade med all denna lyx är priserna avskräckande. Köparna får en bra slant tillbaka på 250 000 kr och som tjänstebilar har de en måttlig månadskostnad.

Direkt efter köpet drogs ett stort besparings- och samordningsprogram igång i de båda fabrikerna. Ett resultat har nu rullat ut i form av Sonata och Magentis.

Utanpå är de olika – men bara i front och akter. Kia har valt att ge Magentis en lite konservativt amerikansk stil med vassa veck, mycket krom och en brett leende grill som nästan kan förväxlas med en Cadillac i backspegeln. USA är en viktig marknad.

Hyundai har gått in för nymornade europeiska drag med runda linjer och komplicerat formade strålkastare med klarglas. Kromramar runt grill och bakre nummerskylt får betraktaren att associera till vissa engelska överklassmärken.

Under plåtskalen ser allt i stort sett likadant ut. Hjulen hänger i ett komplicerat chassi med triangellänkar fram och bakaxel med många stag. Bakom grillarna spinner V6-motorer av aluminium med så fin teknik att de går in i miljöklass 1.

Kias motor är lite mindre uppborrad och ger 170 hk ur 2,5 l cylindervolym. Hyundai har lite vidare cylindrar, tre hästar mer och ett något bättre vridmoment.

Den som sätter sig i förarstolen får spana noga för att lista ut vilken bil det handlar om. Instrumentering, säten och övrig inredning skiljer sig åt bara med få detaljer. Instrumenten är likadana, formerna på instrumentbrädan likaså. Mittkonsolen pryds av likadant ditmålat ädelträ. Stolarna är lika generösa, lika (förvånansvärt) fasta och lika skinnklädda. Växelföraren till automatlådan löper i spår som skurits ur en likadan, äkta aluminiumskiva.

Varje passagerare sitter fastspänd i trepunktsbälte och har nackskydd bakom huvudet. I baksätet finns iso-fixfästen för barnstolar. Alltihopa är instuvat i karosser som är det krocksäkraste de båda fabrikerna har åstadkommit. Det är mycket höghållfast specialstål, krockbalkar i dörrar och listigt uträknade vägar för krockkrafterna att fördela sig på.

Bältessträckare och kraftbegränsare, krockkuddar både i instrumentpanelen och i framstolarnas sidor kompletterar bilden. Ännu erbjuder dock inte koreanerna huvudkrockgardiner, men något extra ska väl de dyrare och mer exklusiva konkurrenterna ha att komma med.

http://www.vibilagare.se/zino.aspx?pageID=75&modelID=177

PEUGEOT 407 ST 2,2

PEUGEOT 407 ST 2,2 - Den eleganta mellanklasslimousinen, som i formspråket mer anknyter till VW:s lyxbil Phaeton än till den tidigare Passat-modellen, väcker betydligt mer uppmärksamhet än duellmotståndaren Peugeot 407.

Det är i och för sig helt naturligt; nyhetens behag är alltid lockande. Men det stora intresset förklaras också av att VW:s mellanklassbil sedan länge har ett genuint fäste på den svenska marknaden, både bland tjänstebilsförare och folk som betalar ur egen ficka.

Mindre smickrande

Vid flera tillfällen under sin långa livscykel, nästan nio år, har förra upplagans Passat varit uppe och nosat på platserna närmast efter Volvo och Saab i försäljningstoppen. Mindre smickrande är alla problem som kantade modellens första tid.

Såväl bilarna som VW:s verkstadskapacitet visade sig ha allvarliga kvalitetsbrister, något som fortfarande påverkar förtroendet för märket negativt. Det bekräftas bland annat av Vi Bilägares stora kvalitetsundersökning Autoindex där Volkswagen hamnar i bottenskiktet av 19 undersökta märken.

Den här gången hoppas självfallet den svenska VW–organisationen på en bättre start för sin, jämte Golf, viktigaste modell. Och någon större oro för tekniska haverier behöver man nog inte känna, även om vindrutespolningen behagade strejka på vår testbil.

Nya Passat bygger på beprövad teknik, som i allt väsentligt hämtats från VW Golf/Touran. Det är bilar som hunnit vara med några år vid det här laget, så de flesta eventuella barnsjukdomar bör rimligen vara botade.

Teknikskiftet jämfört med förra Passat, som baserades på Audi A4, innebär också att den nya folk-vagnen har en tvärställd motor. Det är gynnsamt för kupéutrymmet, som är mycket generöst.

http://www.vibilagare.se/zino.aspx?pageID=75&modelID=154